”Kulturkvarteret – det är Matilda, hallå ja, en sekund bara…” Detta går undan just nu! Jag befinner mig mitt i att bre 400 mackor till Kristianstads kommuns möte hos oss idag, samtidigt som jag filar på schemaläggningen inför november och mejlar med turnéledaren för att få klart vad Christer Sjögren och hans crew vill ha i sin loge. Mitt i allt detta ska jag nu också skriva mitt första inlägg för vårt nya koncept, Kvartersnytt. Efter att ha läst mina kollegors inlägg drabbades jag av lite skrivkramp – vad ska jag skriva om? Jag bestämmer mig för att bara köra på känsla och skriva precis det som snurrar i huvudet just nu. One take only! Om du har följt vår Instagram, så har du säkert märkt att det är så jag ofta jobbar. Det var ett tag sedan nu, så kanske är det dags för en Café & Bistro-takeover snart… men säg inget till kommunikatör Christoffer! 😜 Vem är då Matilda? Jag arbetar i det som vi kallar för Kulturkvarterets hjärta. Min titel är restaurangansvarig, men det säger lite om vad jag faktiskt gör under en arbetsdag. Jag rör mig (nästan) överallt i vår verksamhet. Har ännu inte bemästrat tekniksidan, men snart så… skämt åsido! Hur ser vecka 43 ut? Detta blir en liten avstämning för mig själv – vad har hänt och vad är på gång? Är vi redan halvvägs igenom höstterminen?! Som vanligt håller restaurangen öppet tisdag till fredag, och vi serverar stans godaste lunch! På onsdag kväll kliver Tengstrand upp på scenen i Lilla salen, spana in Helt Klassiskt – Per Tengstrand & Hana Mundiya När vi har konsert där öppnar vi upp restaurangen och förvandlar bistro och konsertsal till en enhet. Du kan välja att sitta och äta gott eller bara ta en drink – eller njuta av musiken på nära håll. Teknikerna Micke och Jonas ser till att jag kan höra musiken oavsett var jag befinner mig. Det är något speciellt med att jobba samtidigt som musiken flödar runt en.

Kammarmusik spelades ofta vid europeiska hov där aristokratin använde den som underhållning i mer intima och privata miljöer. Hovet efterfrågade inte bara storslagna symfonier och operor, utan även musik som kunde framföras i mindre rum (därav namnet ”kammarmusik”) för ett utvalt sällskap av kungligheter och adelsmän. Alla som har sett Netflix-serien Bridgerton vet att hovet och kungligheten följer strikta regler – både skrivna och oskrivna. Det är tyst under konserten; att prata, viska eller på annat sätt göra ljud anses oartigt. Applåder är tillåtna först efter att ett stycke är avslutat, och man bör vänta tills det verkligen är tyst innan man börjar, så att man inte råkar bryta en konstnärlig paus. Med en blandning av humor och allvar skriver jag detta med glimten i ögat under kvällskvisten. Jag kan förstå att dessa regler kan verka avskräckande – man vill verkligen inte hamna i Lady Whistledowns skvallerbrev till aristokraterna! Därför har vi på Kulturkvarteret skapat en egen kammare: Café & Bistro. Här framförs kammarmusik av högsta kvalitet med både svenska och internationella musiker som förenar det nya med det gamla, traditionella med det experimentella. Det gemensamma för konserterna, i linje med traditionen, är närheten mellan musiker och publik, där alla blir en del av en gemensam musikalisk upplevelse. Vi hoppas detta skapar en möjlighet för dig att ta steget in i Lilla- och Stora salen för att njuta av musiken. Men hur kan ett post-black metalfan som jag uppskatta kammarmusik? Musiken har fler likheter än man kan tro – intensitet, stämning, dynamik, ljudlandskap och atmosfär. Jag insåg detta själv när jag hörde det danska bandet Afsky framträda med akustisk gitarr, violin och cello. Det var verkligen det bästa från två världar. Det är också här jag passar på att nämna att hela denna text är subjektiv och personligt vinklad. Poängen är hur någon som lyssnar på skrik, skrot och bank också uppskatta Le quattro stagioni av Antonio Vivaldi lika mycket. Hur otippat det än är. Därför skulle jag vilja passa på att tipsa om lite akter under hösten:

Sunday fun day! När detta lilla blogginlägg publiceras befinner jag mig i Malmö tillsammans med bästa Kulturcrew Kristianstad. Där har vi en härlig heldag där ungdomarna får träffa crew från andra skånska orter och tillsammans gå på workshops! Lyxigt värre! Som min kollega Emma berättade i tidigare inlägg, är Kulturcrew ett projekt där vi vill ge unga en chans att vara delaktiga i kulturen och få en större inblick i allt som händer ”behind the stage”, alltifrån första idén till all viktig planering, genomförande och efterarbete av ett evenemang. Kulturcrew finns som sagt på många andra orter runtom hela Sverige och visionen och syftet är att främja ung delaktighet i kulturlivet. Jag och Nichole från Kristianstad Musikskola är handledare för Kulturcrew Kristianstad som just nu består av sju härliga tonåringar. Detta är tredje terminen vi är i gång och det blir andra gången vi som åker ner till Malmö, men för de flesta av ungdomarna är det första gången de får uppleva en fullpackad utbildningsdag. Under vår Sunday fun day i Malmö kommer vi få chansen att arbeta praktiskt och kreativt med scenteknik, marknadsföring, presentationsteknik och konst. Workshopen konst är ny för i år – vad kommer vi få göra där tro? För att få reda på det och allt annat kuligt som ungdomarna hittar på ska ni följa KulturcrewKristianstad på Instagram. Håll tummarna för oss att vi har tur med vädret (läs: Skånetrafiken). Min roll som handledare för KulturCrew är bara en liten del av min tjänst som produktionsassistent. Jag jobbar annars till stor del med vårt biljettsystem och våra kundrelationer. Har du nyligen varit i kontakt med Kulturkvarteret angående reservlista för slutsålt evenemang, försvunna biljetter eller andra frågor för våra evenemang är sannolikheten stor att vi har kommunicerat via telefon, mejl eller på plats. Men jag kan rabbla vidare om mina andra varierande arbetsuppgifter i ett annat inlägg tänker jag. (Jag har alltid haft svårt att hålla mig kortfattad i skrift så låt oss gå vidare!) Jag tänkte nämligen att jag skulle presentera lite av allt spännande som händer på Kulturkvarteret under vecka 42! Let’s go! På tisdag slår vi upp dörrarna för lunch och hygge! Kom förbi! Just på tisdag är dagens lunch smarrig husmanskost med stuvad potatis – mums! Kartofflerna (som min farfar brukade säga) serveras med antingen isterband eller grönärtsbiffar. Yum nom! Du kan spana in Café & Bistros hela veckomeny på vår hemsida eller på våra sociala medier! På onsdag är det äntligen dags för Live@ På Scen igen! Vi kommer få rocka loss med Iron Gauntlet, ett hårdrocksband ifrån Malmö, Ransakker, ett death-metal-band från Växjö och Latitude 56, ett punkband från Kristianstad. En fet kväll med massa skön rock blir det! Första bandet drar igång kl. 18.00 i Lilla Salen. Come one, come all! Och just det, fri entré dessutom! Torsdag den 17 oktober börjar vi i litteraturens värld. Inne på stadsbiblioteket kommer Irmeli Romo hålla en föreläsning om Harry Martinsson. Under en timme ska vi få följa med ut i naturen bland nässlor, trollsländor och kosmos! Föreläsningen har fri entré. Bli kvar på Kulturkvarteret efter föreläsningen! Klockan 19 går nämligen Baskery på scenen i Lilla Salen. En systertrio som har energi som en hel orkester. Baskery släppte sitt femte studioalbum förra året, V: End of the bloodline som jag varmt kan rekommendera (Lyssna här!). Trion har haft många spännande samarbeten. De har bland annat varit förband till Robbie Williams och spelat på stora festivalen Glastonbury i Storbritannien. Systrarna har ett eget sound med influenser från folk, blues, country, rock – och punk! Folkig punk med banjo, vackra stämmor – jag tror bestämt att Harry Martinsson (eller i alla fall Moa Martinsson hade gett en stor tumme upp!) Läs mer om Baskery och boka här. På fredag får vi ett besök av sångaren, musikern och låtskrivaren – Oskar Humlebo, mer känd som Moto Boy och även kallad – Romantikern med den makalösa rösten! Lilla Salen kommer fyllas med hans ljusa, vackra stämma och lågmälda pop. Nordisk melankoli har han tidigare beskrivit sin stil som. Kanske känner du igenom honom som The Cardigans turnégitarrist. Kanske har du sett honom på TV eller på en teaterscen, för ja, Oskar har en lång meritlista. För bara någon vecka sedan släppte Moto Boy nytt album – Drown out the noise som Oskar själv säger är hans ”utan tvekan bästa album”. (Klicka här för att komma till albumet på Spotify.) Vi ser fram emot att vara bland de första som får ta del av hans nya låtar live. Men kanske vi även får höra någon av hans klassiker från debutalbumet som kom 2008. Om han till exempel kör Young Love tror jag allsång med skrålande känslor kommer att eka i Lilla Salen. Biljetter hittar du här.

Efter att jag skickat in det första utkastet av det här inlägget sa mina kära kollegor att de saknade mer av mig i texten. ”Vi saknar lite mer av DIG” och ”Det behövs en större touch av Anton,” sa de. Hur gör jag det? Det fick mig osökt att tänka på Martin Kann, grafiker och allmänt snille som bland annat gjort omslag för Bob Hund. Inför bandets andra (eller tredje, beroende på hur man räknar) album fick han samma uppmaning av bandet efter ett ratat omslagsförslag: ”Kan du inte lägga in mer av dig själv i omslaget, Martin?”, var deras önskan. Resultatet blev en enorm bild av hans eget ansikte över hela skivomslaget. Omslaget prydde snart affischer över hela Stockholm och Sverige, och Martin Kann fick svårt att gå ut på stan utan att bli igenkänd. En bokstavlig tolkning av ”mer av dig själv”, om man säger så. Kanske borde vi göra något liknande här? En gigantisk banner med mitt ansikte, rakt över hela inlägget? Jag är dock inte helt säker på att det skulle leda till samma grad av igenkänning… För några veckor sedan, i samband med Kulturkvarterets Jubileumsfestival, fick jag möjlighet att intervjua Thomas Öberg och Jonas Jonasson från bob hund om deras bok Nybörjartur livet ut. Det var både utmanande och nervöst, men såklart också väldigt kul att få prata om Bob Hund med två personer som kan ämnet nästan lika bra som jag själv. En dag på jobbet är sällan den andra lik. Arbetet på Kulturkvarteret går ofta i ett rasande tempo, och jag är nog inte alltid så bra på att stanna upp och verkligen reflektera över allt vi gör. Veckorna rinner förbi, och plötsligt har vi genomfört ett helt gäng evenemang utan att hinna tänka på hur mycket arbete och planering som ligger bakom. Men nu, i samband med detta inlägg, då jag blickar bakåt och framåt, blir jag faktiskt både stolt och lite förvånad över hur mycket vi redan har hunnit med den här terminen – och vad vi har kvar att se fram emot. Inte minst nästa vecka, som ser ut att bli grym!