Musica Vitae – Guldpyntade Goldberg-variationer

med violinisten Johannes Marmén

En julgran klädd med Bach, strålande vinterljus och älskade svenska julklanger

När violinisten och konstnären Johannes Marmén möter Musica Vitae i ett julprogram utöver det vanliga, får publiken stiga in i ett skimrande musikaliskt vinterlandskap. Här flätas Bachs bländande barockstråkar samman med välbekanta julmelodier och stämningar av stillhet, ljus och förundran. Det blir en konsert där det klassiska julpyntet får sällskap av gnistrande överraskningar! En musikalisk julgran klädd med både tradition, fantasi och virtuos.

När Johannes Marmén klär Musica Vitaes musikaliska julgran plockar han inte bara fram det vanliga klassiska pyntet ur lådan. Han hänger också upp glitter från Bachs älskade Goldbergvariationer och låter dem slingra sig som en gyllene tråd genom programmet.

Resultatet blir en fantastisk girlang av klanger, färger och bilder: det lilla enkla stallet i Ej upplysta gårdar, de skimrande ljusbågarna i Jul, jul, strålande jul, den frostnupna rosen i Det är en ros utsprungen och de flämtande ljusen i fönstren på Koppångens snöklädda lantkyrka. Allt vävs samman av Bachs gnistrande barockstråkar, som får välkända melodier att glimma i ett nytt och förtrollande sken.

Johannes Marmén är ett välkänt namn för Musica Vitaes publik, både som spelande ledare och som medlem i Marmen Quartet. Under innevarande spelår är han en av Musica Vitaes två Artist in residence.

Johannes studerade violin och komposition vid Royal College of Music i London. Hans verk och arrangemang framförs i stora konsertsalar runt om i Europa, däribland Elbphilharmonie, Konzerthaus Berlin och Wigmore Hall, och finns utgivna på Orchid Classics och Signum Records. Han gästleder regelbundet orkestrar, medverkar vid kammarmusikfestivaler och är, utöver sin roll som primarie i Marmen Quartet, en av grundarna av det Sverigebaserade utövande kollektivet O/Modernt.

Johannes spelar på en violin byggd av Giuseppe Gagliano (1742–1820) med en stråke av Nicolas Léonard Tourte (1746–1807).